Igårkväll hade jag egentligen bara velat suttit ute och myst till solen gick ner. När jag gick till middagen möttes jag av de två bilderna över och massa fågelkvitter. Kan man bli annat än glad? Sen efter middagen träffade jag på katten som bor här på området och sen när jag gick från skolan/ateljén när det var mörkt såg jag två harar skutta bort från mig. Det är minst sagt en idyll jag lever i.

 

Jag ska ta vara på det innan det är slut.

 

// Elaine