Hej! Jag överlevde tentan imorse. Ibörjan kändes det okej men efter 2 timmar och under den sista timmen (när det var bara jag kvar)fick jag en blackout och jag blev mer och mer stressad. Det kändes också som att hade pluggat för mycket och krånglade till det för mig själv. Sen efter släppte alla spänningar från förra veckan tillsammans med både lättnad, oror och besvikelse.

 

Jag har länge fått höra att jag har höga krav på mig själv och varit medveten om det i flera år. Därför har jag försökt tänka på det hela tiden - har jag trott i alla fall. Men ska jag vara helt ärlig så känns det som att kraven växer för varje år och jag låter det stjälpa mig själv istället för tvärtom. Jag måste lida av prestationsångest och jag har de senaste två veckorna känt att jag hållt på att tagit ihjäl mig själv av stress. Fast  jag sopar den känslan under mattan hela tiden och säger till mig själv att " Det inte är synd om mig" och jag belönar aldrig mig själv med vila i HUVUDET. Men detta är inte alls någon ursäkt för att det är synd om mig själv men det är något jag måste komma ihåg. Ingen annan jag känner stressar upp sig så mycket som mig. Jag vill så mycket men jag måste komma ihåg att andas.

 

Därför har jag under order av Niclas och mamma vilat hela kvällen. Jag var helt utmattad och tom efter tentan men var ändå tvungen att tag i sluttampen av projektet i eftermiddag och resten av veckan - vilket tanken på det nästan fick mig att börja gråta. Men det blev bättre och vi har kommit igång bra med vår modell.

 

// Elaine