Bloggen har stått tom i tre dagar nu och det är för att jag haft det tufft i det det verkliga livet. Vi hade presentation utav det pågående projektet med ett företag igår så innan dess var pressen hög. Jag bryter ihop och blir paralyserad vid sådana situationer. Därför gick det såpass långt att jag funderade på att hoppa av när jag stod där och slipade i verkstaden utan någon riktig mat i magen på hela dagen. Det är inte bra. Jag måste tänka på den mentala  (även psykiska) hälsan. Så är det och jag märkte en stor förändring på mitt mående i somras (har aldrig mått så bra en sommar) och när jag kom tillbaka till skolan (på grund av fler faktorer). Med stressen faller allt - städning, matrutiner och annat för mig. Det blir att kämpa sig igenom det här sista året. För just nu längtar jag efter att få sluta vara student och det är tråkigt att det ska vara så. Så låt er inte luras av ytan. Jag tror vi alla måste komma ihåg det och vad som är viktigt.

 

Tack vare Niclas blev jag i alla fall lite piggare när han kom och överraskade mig med en kram i tisdagskväll som var precis vad jag behövde för att orka med gårdagens presentation. Nu måste jag bara ladda batterierna snabbt. 

 

 

 

// Elaine